Fortsatt jakt på fastigheternas energitjuvar och utveckling av tekniska målbilder. Det är några aktiviteter som Hans Drevsson, fastighetsutvecklare teknik vid Stenvalvet, lyfter för att ge en bild av arbetet under året. Därtill genererade omorganisationen av förvaltningen snabbt positiva effekter för det dagliga arbetet.
De påtagliga resultaten av ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen runt om i fastighetsbeståndet är många. Förutom att det minskar klimatpåverkan kan det innebära positiva effekter som ökad kundnöjdhet, förbättringar av driftnettot, höjda fastighetsvärden och i förlängningen bidra till ökad lönsamhet.
– Det är det långsiktiga målet för vår energiresa som är det viktiga för oss. Det handlar i grund och botten om en kontinuerlig optimering av såväl anläggningar som tillgänglig teknik, därtill hur vi sköter om våra fastigheter rent fysiskt baserat på deras konstruktion och ålder. En tredje faktor utgörs av att vi tar väl genomtänkta investeringsbeslut och inte bara byter en produkt mot en annan, säger Hans Drevsson.
Med utgångspunkt i Stenvalvets fastighetsbestånd och den varierande verksamhet som bedrivs i respektive fastighet är det en utmaning att säkerställa ett bra och stabilt inomhusklimat, utan att för den skull göra avkall på målet om en väsentligt lägre energiförbrukning.
Vårt uppdrag ligger fast; oavsett om en verksamhet pågår dygnet runt eller nio till fem, så ska vi leverera ett komfortabelt inomhusklimat utan att göra avkall på våra mål. Det klarar vi också med hjälp av digitala plattformar som drygt 55 % av våra fastigheter numera är helt eller delvis uppkopplade till. Centralt för styrningen av inomhusklimat och energiflöden är det stora antal givare som installeras i lokalerna. Temperaturgivarna placeras i olika väderstreck och på olika våningsplan för att sedan kommunicera inomhusklimatets status vidare till den digitala plattformen.
Ett nytt initiativ under året är den väderstation som vi installerade på två av våra fastigheter för att hantera behovet av snö- och isfria innergårdar, garagenedfarter och rastgårdar. Syftet är att i första hand effektivisera användningen av markvärmen, så att den bara är i gång när det finns risk för snö eller isbeläggning.
– Under 2024 kommer vi fortsatt att jaga energitjuvar och det finns alltid en möjlighet att skruva på saker för att effektivisera användningen ytterligare. EUs taxonomi är också något vi har på radarn och hur vi kan använda klassificeringar och gränsvärden i vår rapportering framöver, avslutar Hans Drevsson.
